Vi fick varsin födelsedag!

Jag hann fylla år förra torsdagen och bli firad med sushi och presenter av mannen, för att på aftonen sedan äta jättegod tårta (receptet i inlägget innan är verkligen ett tips!) tillsammans med vännen Å och hennes E som kom över.

Sen hann vi gå och lägga oss, men inte riktigt somna - så var upplevelsen "att föda barn" igång. Klockan 00:01 började äventyret som höll ett rasande tempo och varade bra mycket längre än vad vi var förberedda på, men fredagkväll, den 21/11 kom vår älskade prins till världen. Ett virrvarr av känslor och en totalt ny erfarenhet i livet, som inte går att tänka sig, om man inte har varit med om den. 

I måndags kände vi oss redo för att resa hem från BB och har ägnat veckan åt att mysa och bara landa. Det är nya rutiner och ingenting är sig likt vad det någon gång har varit. Vi äter och sover och sover inte och ammar och byter blöjor om vartannat. Pussas och kramas och är så glada över att vara en helt egen liten familj.

Äntligen, äntligen är han här!

Gluten- och mjölkfri tårtbotten

Idag är det ju min dag och enligt tradition bakas det med andra ord rosa prinsesstårta i vårt hus. I vanliga fall brukar Johan baka den åt mig, men eftersom jag ändå är hemma och inte har något bättre för mig (läs: föder barn), så bakar jag den själv i år. Tänker att maken får fixa detaljerna sen - det momentet är mysigt att "få".

I år är däremot första året som tårtan inte bara behöver vara laktosfri, utan även glutenfri. Något jag tycker kan vara lite trixigt... Jag hittade iaf ett recept som jag satsat mina pengar på... Vi får väl se hur det går och smakar.

Såhär gjorde jag:

Först och främst behövs:

4 ägg

2 dl socker

1 tsk bakpulver

1 dl potatismjöl

1 dl glutenfri mjölmix

Gör sedan såhär:

1. Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Det ska vispas länge, längre än du tror.

2. Blanda potatismjöl, mjölmix och bakpulver.

3. Tillsätt mjölblandningen och rör om. 

4. Häll i form (ca. 24-26 cm i diameter) och grädda i nedre delen av ugnen 175 grader i ca. 30-40 minuter. 

5. Klä en form med bakplåtspapper eller använd mjölkfritt margarin och glutenfritt ströbröd till formen.

Jag återkommer med hur det hela artade sig!

Önska kostar ingenting...

Ljusstakar / Duschdraperi / Ljuslyktor / Saccosäck

Önska kostar ingenting... På torsdag fyller jag år. Och förutom en ny garderob, eller i alla fall ett par schyssta stövlar, ett par hela jeans som är både sköna och gör min rumpa snyggare, en surfplatta - ja och en solresa med min älskade - så får bebben såklart gärna komma ut...

Egen fajitakrydda

I helgen lagade vi fajitas och passade då på att göra egen kryddblandning. Lite pyssligare än att köpa en färdig påse, men känns så mycket bättre att veta vad man stoppar i sig och slippa alla onödiga tillsatser. Dessutom bra om man av någon anledning inte tål det som är i den färdiga kryddblandningen. Jag använde:

1 msk paprikapulver smoked
1 msk spiskummin
1 msk vitlökspulver
1 msk maizenamjöl
1 tsk salt
1 tsk socker
1 tsk gurkmeja
1 tsk koriander
1 tsk svartpeppar
½ tsk cayennepeppar
1 tsk chilipulver

Blanda alla kryddorna väl och använd mängd efter smakstyrka!

Tofflor

Nog ser de här mysiga ut?

Föda utan rädsla

För ett tag sedan frågade en vän mig hur jag har förberett mig på vad som komma skall. Att bli mamma. Att föda ett barn. Om jag hade läst alla böcker om hur man gör.

Mitt svar var helt enkelt nej.

Det finns så många pekpinnar, tips och  idéer gällande hur man bör göra att jag tror det är lättare att tappa bort sig i allt detta än att hitta sin egen väg. Jag tror inte att någon annan kan säga mig hur jag ska vara den bästa mamman åt mitt barn. Det är en väg som jag själv måste vandra och en sanning som jag själv måste finna. Självklart kan jag ta hjälp under min resa. Men då ska det vara på mina villkor, inte för att någon annan tror sig veta bäst hur jag ska göra. Hur vi ska vara föräldrar till vårt barn är något bara jag och J kan lära oss, genom vår egen resa.

Graviditeten som resa, närmar sig sitt slut och snart tar som sagt var nästa resa vid. Och nu har jag faktiskt läst en bok, som jag vill dela med mig av. Det är Susanna Helis bok "Föda utan rädsla" som jag hittade via Prinsessans dagbok. Den var lättläst och väldigt ödmjuk i sitt förmedlande av olika sätt att ta sig igenom en förlossning, med hjälp av kroppen och tanken som verktyg. Även om jag inte kommer att följa hennes tips slaviskt, så har hennes bok gjort mig lite lugnare och gett mig en insikt i att jag har flera av de verktyg jag behöver inom mig, redan sedan tidigare.

Bildregn

Bjuder på ett bildregn från de senaste veckorna:

Magen (v.37) och jag tittar på tv och inväntar besök från familjen.

Hallen innan renoveringen var i full gång.

Far och make tapetserar, så fint så!

Minilillebror är här under höstlovet och vi fixar halloweenpumpan!

Så fin blev den!

Rostade pumpakärnor.

Höstlovsspelande.

Pumpasoppa.

Magen v.38.

Ett 1500-bitars pussel fick vi ihop, jag och minilillebror.

Finaste vännerna, morgonen efter vår mysiga tjejkväll. Tack alla godingar som kom! <3 td="">

Idag har vi varit hos barnmorskan och allt såg fint ut. Vi följer vår kurva och fick även det glädjande beskedet att Sprattel näst intill har fixerat sig, det vill säga, huvudet är på plats. Så skönt! Då slipper vi i alla fall kejsarsnitt av den anledningen.

Det är full action där inne och förvärkarna har börjat smyga sig på, med skiftande styrka under de senaste veckorna. Vi fick en ny tid hos barnmorskan om två veckor, tre dagar före beräknad ankomst, men det lät inte som om hon trodde att vi skulle ses då - utan snarare höras för att boka en tid för efterkontroll, några veckor senare. Om detta verkligen var som så, eller om det snarare är mina förhoppningar, kan kanske diskuteras... Vi väntar och längtar för fullt!