Igår började äntligen arbetet på tomten! De började gräva och nästa vecka börjar de mest troligt att gjuta grunden. Den 21:a är det dags för husleverans - gissa vilka som ska sitta med matsäck vid tomten kl.07:00 då?!
Helgen som gått har dock inneburit en del spänning vad gäller just husbygget. På nyårsafton fick vi en bild av en massa virke som låg på vår tomt från svärföräldrarna som av en händelse hade åkt förbi. För en tiondels sekund blev vi uppspelta och glada - hade vi fått något för tidigt levererat? I nästa stund insåg vi dock att det inte kunde vara vårat och började fundera på vems det kunde vara.
Vår första tanke gick då logiskt till våra närmaste grannar, eftersom vi visste att deras platta nyligen blivit klar. Eftersom vi visste att grävaren skulle påbörja arbetet måndagen efter storhelgen, fick vi lite panik då tomten såklart måste vara tom när arbetet ska påbörjas. Jag ringde grannen, som mycket riktigt skulle få leverans av sitt hus om inte allt för lång tid. Hon blev också stressad och började ringa för att få tag på sin byggare och höra om det kunde vara deras virke som kommit tidigt. Då byggaren inte visste något utan var tvungen att försöka få tag på sin leverantör dröjde det till på lördagen innan vi skulle få besked från denne.
Vi ringde vår snickare tillika samordnare för att höra om det kunde vara så att vi fått någon del av leveransen, men så var inte fallet. På lördagen hörde vår granne av sig - det var inte deras virke. Vi försökte få tag på mäklare och andra personer som eventuellt skulle kunna vara till hjälp, utan framgång. Vi ringde även grävaren för att informera om det vi visste.
På söndagen hade vi just gjort ett besök på badhuset när grävaren ringde, det var för mycket virke för att han skulle kunna flytta på det och nu var han stressad - hans tighta tidsplan skulle ruckas och det i sin tur skulle göra att den kanske sprack. Vi var tvungna att ta reda på vems virket var och få bort det, innan nästföljande morgon. Vi åkte upp till tomten och mötte upp svärföräldrarna, tittade runt för att hitta någon information om virket och vart det kunde höra och kom fram till att det var ett Älvsbyhus.
 |
| Virket som hade hamnat fel. |
Bland tomterna som ligger på området fanns bara en färdig grund som hörde till ett Älvsbyhus, så det enda logiska var att virket hörde till det - mer eller mindre längst ner på gatan (vår tomt ligger precis i början). Vid tomten satt en skylt, vilket det brukar göra, men på denna stod inget namn med beställaren, utan ett smeknamn, trodde vi... Vi försökte ta reda på någon som helst information genom att prata med de grannar som fanns på plats. Vi knackade på hos en familj och spånade lite med dem, strax efter att vi gått där ifrån ringer densamme upp mig och tipsar om att smeknamnet är ett företagsnamn och att det kanske går att få tag på någon genom detta.
I bilen på väg därifrån ringer slutligen mäklaren upp och jag får tag på kontaktuppgifter till grannen som bygger ett Älvsbyhus, denne svarar tack och lov direkt - och får också en smula panik, inte visste han att hans hus blivit levererat eller att det ligger på vår tomt. Han sätter igång och ringer runt för att få någon rätsida på det hela. Efter ytterligare ett tag ringer en byggare upp mig och ber så mycket om ursäkt, tydligen levererar Älvsbyhus med DHL, vilka bara tycks ha lämnat av virket utan att någon har tagit emot det hela. Efter ytterligare ett tag ringer densamme upp för att meddela att han inte har fått tag på någon, inte så konstigt kanske, med tanke på att det är sista söndagen på en storhelg... Han har bara fått tag på Älvsbyhus, som säger att de ska börja lasta huset samma dag. Nollkoll. Det är ju redan på plats (nästan). Han berättar att det bästa han kan göra är att åka till tomten och frakta bort virket under nästa dag, men att han inte kommer hinna dit förrän vid lunchtid. Var det förresten ett Älvsbyhus som låg där...? Jo, och ordernumret stämde visst också.
Nåväl, nu kunde vi inte göra så mycket mer än så. Vi ringde åter grävaren för att informera om vart vi kommit i vårt detektivarbete och trots omständigheterna verkade det då som om tidsplanen skulle gå att genomföra. Natten mellan söndag och måndag sov bara en person gott under vårt tak, lilleman. Övriga snurrade mest runt och sov inte mycket alls. Måndag morgon ringer leveranskillen på DHL mig och ber så mycket om ursäkt, då "det var mörk, lerigt och de inte trodde att någon skulle komma och börja arbetet i mellandagarna hade de chansat och lämnat av virket på det bästa stället - en dålig chansning". Han berättade även att han skulle ha en kille på plats inom kort för att flytta på allt och framåt tiotiden skulle det vara borta från vår tomt, ursäkta så mycket.
Så, slutligen löste sig allt i tid - men hade inte svärföräldrarna råkat se allt, så hade det ju legat där när grävaren kommit för att börja arbetet - och inte kunnat göra ett dugg!
