Allt är så tråååkigt!

Utanför är himlen klarblå, blåsten ruskar om trädkronorna och solen glittrar. Det är riktigt äppelkaksbakarväder, bara man hade ett äppelträd... Här inne står allt stilla, det händer inte ett dyft. Jag tycker om vårt hem, men ibland kan det nästan kännas som ett fängelse, ändå. Det finns tusen saker jag skulle vilja göra, men jag orkar ingenting. Jag har tråkigt. Jag känner mig tråkig. Ointressant. Det känns som om jag inte vet någonting om vad som är viktigt. Jag känner mig instängd i en glaskula, jag försöker nå ut men slår bara i väggarna hela tiden. Jag är så trött på det här. Och det enda jag kan göra är att avboka möten och sjukskriva mig, dag för dag. This really sucks!